Det gick inte att dela

Försökte att dela armour thyroidtabletten i två med en tablettdelare, men det gick inget vidare. Tog bara en at i morse. Sedan inget mer. Funderar på om det kanske skulle gå att toppa at med en halv tablett lio mitt på dagen. Eller eftermiddagen kanske. Ska dra ett mail till min läkare och fråga. 

Dela at kommer jag inte försöka med. Blir ju som med kniven, bara smulor kvar. 

Den här dagen har tagit slut på mitt huvud och kropp. Men kanske inte lika slut som normalt. Kunde lyfta mig själv och dammsuga och skura golv fast jag lika lätt kunde sova. Sen var det ju hockey. Och se på klockan – jag har inte somnat än! 

Men ska ändå försöka lägga mig relativt tidigt här. Vill inte sova bort hela morgondagen även om jag inget kommer orka göra. 

Tandläkaren lyckades i alla fall få en panoramaröntgen på mina tänder i dag med. Riktigt fina sa hon. Inte tillstymmelse till tandlossning eller hål. Så typiskt att de ska gå sönder av gamla lagningar då. Hade nog kunnat spara rätt mycket pengar i längden om de bara hållit livet ut. Men kommer jag klara det här tandvårdsprogrammet om någon månad, då kommer jag förmodligen klara det ekonomiska också hos tandläkaren. 

Advertisements

Jag gillar inte Djurgården

Det betyder att jag ser en motståndare som kan slå vårt lag i Djurgården. Inget annat. 

Jag skulle inte vilja förstöra livet för folk som håller på Djurgården. Eller något annat lag för den delen. Varför skulle jag vilja det. Utan motståndarlag finns ingen sport. Utan publik och supportrar finns ingen stämning på läktaren. Ingen som hejar, ingen som buar. 

Bara tomhet och tysthet. 

Så som jag gissar att en familj till en Djurgårdssupporter känner nu. Tomhet – tystnad. 

En man som valde att gå och heja på sitt lag. Kanske bråkade han själv på vägen. Kanske var han bara ett mål för en uppretad och arg människa i andra färger än han själv visade att han hade. Det spelar faktiskt ingen roll eftersom en människa dog. 

Det är fel. 

Det kommer alltid vara fel att döda andra. Men om man kan gradera hur fel det är att ta någons liv, så ligger det här verkligen nära tio på skalan där 1 är att döda någon för att rädda sig själv. 

Jag älskar “mitt” LHC – Linköpings HC. Jag tittar inte så mycket på fotboll. Men det här kunde lika gärna hänt på en hockeymatch. Våldsamheter mellan supportrar finns över allt. Oavsett sport, oavsett ålder. Eller kanske kanske att det inte finns i tennis… kanske kanske…

Friskare med mindre pengar

Den som tror man blir friskare genom att få sämre ekonomi, den har fel. 

Jättefel faktiskt. 

En del får återbäring, jag får återkrav. Vad ska jag ta av? Jag har inget. 

Det värsta är att jag vet att jag kommer få ännu mindre om jag inte mirakulöst blir frisk igen. Eller avsevärt mycket bättre i alla fall. 

Ångest över pengar som inte finns toppas av ångest i sjukdom. Ångest för tandvård är grädde på moset. Ska i väg idag för en första session mot min tandvårdsrädsla. 

Ruskigt. 

Jag säger inte att man ska ge sjuka mer pengar, men det blir fruktansvärt kontraproduktivt samhälle när de friska blir sjuka och fattiga och inte kan ta sig tillbaka. 

Illavarslande värk

I går somnade jag på soffan innan earth hour var över. Jag frös som fasiken om fötterna. De var som isbitar. Lika med händerna. Frusna och kalla. 

Vid trehugget vaknade jag och hade så ont i knäna. Jättelustigt. Tårarna rann för smärtan var nästan outhärdlig. Vet inte var sjutton det kom från, har inte upplevt detta tidigare. Visst, värk på andra ställen men just i knäna. Fattar inte va som händer. 

Lyckades ta mig till toaletten och sen sängen i alla fall och somna om efter ett tag. 

Vaknade vid åtta. Somnade om. Vaknade igen vid 11 och gick upp och tog medicinen. La mig i sängen och har legat där tills för någon halvtimme sen. Mår urkigt när jag sitter här och dricker mitt kaffe. Kan inte kallas morgonkaffe direkt men det är i alla fall första koppen för dagen. 

Ska ta min urusla kropp och titta runt lite i min trädgård. Se vad som behöver göras där. Om jag orkar. 

 

Dagens kalas vid Stångån

Dagens kalas vid Stångån

Man måste inte gilla fåglar – men ibland underlättar det.
Barn behöver inte vinna fina pokaler för att man ska vara stolta föräldrar. Men visst blir man glad att se glädjen!

Jag har en väldigt väluppfostrad son. Han är snäll och omtänksam. Han är hjälpsam. Han ser andra först och vad de har för behov. Vad skulle jag behöva göra annorlunda som mamma när jag lär honom om livet och om vad som är rätt och fel. Han är bäst som han är. Städar sitt rum mellan varven, plockar undan när jag ber. Bråkar aldrig med mig. Trotsar inte. Lyssnar, förstår, argumenterar för sin sak. Varför skulle jag vilja göra annorlunda när det redan är bra. Varför….

Bläddrar bland bilder….

Önskar jag hade bättre förutsättningar att ta riktigt bra bilder. Det objektiv jag har, har jag växt ur. Eller rättare sagt, det jag fotar har för det mesta vuxit ur det. 

Kidsen är snabbare än jag kan fota med det inne i ishallar. Surt eftersom jag är så långt från att ha råd med ett nytt som man kan komma. 

All good for those who wait? 

Kan ju hoppas jag är sjukt snäll och får ett i present någon gång.. Vilken dröm det vore! 

 

Det är en viss känsla

Att vakna med huvudvärk och ögonvärk utan att ha tagit en droppe alkohol kvällen innan. Märligt. Det är som en bakfylla fast du inte var full. 

Anyhoo – ska hitta ork att gå på fotopromenad i dag. Önskar jag hade någon med mig bara. Livet är roligare då. Less på att göra så mycket själv. Det är den ofrivilliga isoleringen. 

Men först ska jag vakna, bli av med huvudvärken (som antagligen beror på ledsamheter och pollen) och sen snygga till mig så  jag ser ut som en fresh fotograf på promenad och inte en nersunkad trist varelse som helst hade velat hitta ett djupt hål att hoppa ner i. 

 

Morgonstund har guld i mun?

Nä fan så heller. Jag är ingen morgonmänniska och jag vill inte vakna klockan fem på soffan!

I går skulle jag lägga mig efter hockeyn. Det var min tanke. Som så många andra gånger som jag tänkte resa mig och gå till sängen. Men likt så många andra gånger somnade jag inom 0.03 sekunder och vaknade stel och frysandes på soffan i stället. Vid fem… Då orkar man inte gå och lägga sig i sängen igen. Då ligger man kvar. 

I dag har vi strålande solsken i vår stad. Min mamma är på väg hit. Hennes bil är på verkstad och i stället för att åka hem mellan så skulle hon gå hit. Hoppas våra humör orkar hålla sig uppe. Hon har hypothyreos och jag har just nu något hyper. 

Skulle göra ett försök att dela mina Armour Thyroidtabletter men det gick inget vidare. Så i stället för att ta 0.5 tabletter tre gånger om dagen får jag gå ner till en tablett om dagen. 

Blir väl att jag säckar ihop helt igen men men. Kanske kan komplettera med lite lio framöver. De går ju i alla fall att dela lite på utan problem. 

Nu en morgonkaffe. 

=) 

Åååååh LHC!

Å cluben cluben LHC! Å cluben cluben LHC! 

Så jädra skönt att få gå vidare till semifinalen genom att slå ut Frölunda! Tabelltvåan som trodde det skulle bli rätt enkelt att slå ut LHC. Som trodde de skulle vinna på sin fart och klara sig vidare. 

Men icke icke nej nej nej! Det gick inte som ni trodde! 

Sätt indianerna i kanoten nu och paddla vidare ut på havet =) 

 

Själv ska jag sänka mitt AT lite granna och sen hoppas på bättre balans i kroppen. 

Gott sover jag säkert i natt i alla fall. 

 

Tack cluben! Tack Linköpings HC! 

Snön ligger

Helt klart blev det kallare än många hade önskat sig. Den lilla snön som föll i går ligger kvar på marken. Men solen börjar skina genom molnen så den är nog snart borta igen. 

Jag förstår att folk vill ha sommar och värme. Men det är så här våren ser ut i Sverige. I alla fall i den delen jag bor i. Det blir varmt, snödroppar, blåsippor och tussilago börjar titta fram. Men så kommer ett lågtryck in och vintrar till världen igen. 

Tänker på den där citronfjärilen jag såg härom dagen. Och kopparormen. Hur har de det nu. Klarade de sig levande. 

Glömde väga mig i morse. Men gissar det inte hänt så mycket sen i går. Ligger runt 57kg. Än har inte vågen visat under den siffran – det är bra. Vill inte bli som en vandrande pinne där benknotorna skaver i jeansen igen. Det är inte snyggt, inte skönt, inte bra. 

Vaknade i natt av att jag hade jätteont i magen med. Är nog järntabletterna som bråkar med mig. Funderar på om jag ska göra en päronpuré eller nåt och äta. Päron ska ju vara bra mot hårda magar på små barn så varför inte på vuxna. 

Hoppas jag kommer lite mer i balans med i humöret. Går inte ha det så här så mycket längre till. Vill så gärna orka gå på Corroded i morgon med. Men jag känner att orken inte finns där. Den räcker inte till. 

Nä, nu ta tag i dagens softande och vilande =) Det krävs mer planering än man kan tro för att få ihop sjuka dagar 😉