Du är ju helt dum i huvudet!

I bland har jag lust att skrika att “Du är helt dum i huvudet”.

Sen kommer jag på att jag faktiskt gör det till de jag tycker är dumma i huvudet… 😉

Men jag umgås inte med de jag tycker är dumma i huvudet.

Tack och lov är det ett fritt land så du får så klart tycka att jag är just dum i huvudet. Det underlättar dock om du inte försöker låtsas som att du tycker annorlunda ibland och sen annonserar det hela när jag inte hör.

=)

Det är tur det finns redigt folk

I dag fick jag otroligt roliga nyheter. En god vän ska bli pappa. Lite oväntat men ändå så roligt. Inte planerat men ändå så roligt. Jag blev så glad att jag nästan grät när jag fick nyheterna om detta. Men sitter man på Pitchers och dricker kaffe så vill man så klart inte sitta och böla så jag lyckades hålla igen.

På tal om pappor så finns det ju rätt många olika varianter. De som drar och sliter i sina barn. De som skiter i sina barn. De som höjer sina barn till skyarna och anser att de aldrig har fel eller gör orätt och de som bara är bra pappor.

Sen finns det min sons pappa. Han är utöver det vanliga. Ställer upp bra mycket mer än någon annan pappa jag mött. Det är ofta jag får höra kommentarer om hur fantastisk han är. Hur han, trots att vi inte är tillsammans längre, finns där för grabben. Med äkta kärlek.

Den här mannen, han kan åka ner för att titta på de sista 20 minuterna av sonens träning en kväll. Han kan lägga all sin tid och ork på grabben och han räddar upp tragiska situationer som den jag klantade till härom dagen. En hjälte. En unik man. En jag uppskattar för allt han är och betyder och gör för grabben.

Utan honom vet jag inte hur mycket jag hade orkat ihop med min sjukdom. Tack för att du finns för grabben. Tack för det du bidrar med i mitt liv – för att grabben ska få ett bra liv. Ovärderligt.

Grattis till mig – jag är en idiot

Sjukdom tar ut sin rätt på många olika sätt. I dag swishade sonen nästan 600 kronor till mig och bad mig beställa ett par skor på internet. I hjärndimma och med noll koll lyckades jag så förpassa dessa pengar ut till dagens scamföretag. :/

Detta är ju ett ickeproblem i den rikas värld, men i min är det påtagligt och oersättligt. Den dumme får lida när huvudet inte är med. Nu vet jag inte vad jag ska kränga för att få råd till skorna.

Någon som vill köpa min själ? Den är väl värd ett par skor kanske?

vaknar till liv

Så där, lagom till natten vaknar jag till något. Inte massor men mer än förut i dag.

Satt och funderade på rätt och riktigt i samhället. Min son fick i dag veta att han inte fick ha huvudbonad på skolfotot på fredag. På det enskilda gick det bra, men inte på gruppbilden. Jag undrar då om de säger nej till alla huvudbonader eller om det bara är den som min son valt att ha på sig.

Min gissning är att skolan tillåter huvudbonader i form av slöjor eller kippa. Säkert skulle de tillåta turban också. Alltså, om det finns en religiös anledning så får man ha sin huvudbonad på gruppfoto.

Jag tycker att min son har rätt att visa vad han exempelvis håller på för lag i hockey. Hockey för oss i vår familj är så nära en religiös upplevelse man kan komma. Därför borde han tillåtas att ha sin hockeykeps på sig på gruppbilden. Annars undrar jag om det inte förekommer någon form av särbehandling för de som får visa vilken religion de tillhör. Min son har rätt att visa det med. Om det då är i form av en keps, vilket är okej att ha på sig ur en ateistisk synvinkel, så borde han få det.

Så antingen får man kategorisk tillåta eller förbjuda huvudbonad på skolfotot. Det är bara att välja vilken fot man ska stå på.

Hvdvrk

som om inte all annan värk är nog. Tar lite huvudvärk på detta. 

Trött och skakis. Sov 8-12:15. Kunde lätt somnat om. 

Betalade räkningar. Nu kan jag ställa in september. 

:/ 

Biltemas finest moments…

Det finns vissa butiker/affärer som utmärker sig lite mer än andra. Eller rättare sagt, en del personal. Jag drar absolut inte alla över en kam. Nej var och en får stå för sin egen expertis men ibland undrar man ju om de letat bland begåvningsreserven när de anställde folk.

I dag blev det en tripp till Biltema för att köpa cykelslang. Ett enkelt uppdrag kan man tycka men det finns flera faktorer som måste stämma så slangen faktiskt passar i däcket.

A – Diametern på fälgen. I det här fallet 26″ (“= tum och en tum = 2.54 cm)
B – Bredden på fälgen.
C- Ventilen

Nu hittar jag förpackade slangar med rätt storlek. Jag tar dessa till en anställd för att fråga vad det är för ventil då det inte framgår på förpackningen. Förs svarar han att han inte vet vad det är för sort. När jag förklarar vilken ventil jag är ute efter så säger han att det inte finns i den storleken. Det finns bara bilventil.

Den går väl inte genom fälgen då? Frågar jag.  Nej, svarar han. Det gör den inte. Vi har bara med den ventilen i 28″. Annars får du borra upp fälgen, fortsätter han.

Det kanske inte är så aktuellt att göra på en så dyr cykel, kontrar jag med varpå killen svarar – nej vill du ha med den ventilen så har vi bara 28”.

Hmmm. ja den är ju lite stor. Jag kanske kan expandera fälgen så den passar då… Killen ser frågande ut. Jag väljer att inte fortsätta konversationen och åker till XXL Sport. Där har de slang. I rätt storlek. Med rätt ventil.

Tack. Jag tar två.

=)

Den här smärtan….

… om den gick att beskriva. Jag har försökt otalt gånger men jag tror ändå ingen riktigt kan förstå. Hur det känns att ligga i en säng och det gör ont i hela kroppen bara någon bredvid rör sig. Hur det känns att somna med tårar i ögonen för det värker som fan. Hur det är morgonen efter när du knappt tar dig upp och du genomlidit ytterligare en natt med sömnmönstret sova-vakna-sova-vakna…

Men bröllopet var väldigt kärleksfullt. Två personer som verkligen har den där fantastiska passionerade kärleken för varandra. Där talen som vänner och släkt höll talar om hur mycket det här äktenskapet är rätt. Hur blickarna brudparet gav varandra, hur harmonin dem i mellan visade hur de är en enhet – samma andetag.

Kanske får jag uppleva det i någon gång. Frågan är om jag orkar. Med den här värken som tar bort glädjen i även den minsta beröring, jag vet inte. Jag längtar inte efter någon att hålla om mig på tv-soffan. Jag längtar inte efter den typen av närhet. Kanske är jag helt fel ute men jag känner mig instängd i ett hörn när jag blir fångad i känslor och en annan människas behov att vara nära mig.

Det gör ont. På många sätt. Det gör ont att leva i insikten att jag just här, just nu faktiskt vill vara själv. Inte ensam utan själv. Jag vill inte dela min sjukdom eller glädje eller sorg. Jag kan inte ge av mig själv och då vill jag heller inte ha känslor från någon annan.

Jag hoppas det ändras med tiden. Och det gör det säkert. Men här och nu, i kväll, vill jag bara sova själv – sova i fred och sova ut. Sova bort den här smärtan i mig…

Halsont 

Det sämsta i livet är inte halsont och förkylning. Det sämsta är den dåliga timingen som eländet infinner sig. 

Men det blir nog bra. Tur man ska umgås med folk man känner 🙂 

En som lyssnar – och hör – och förstår

Jag är lyckligt lottad som har vänner som faktiskt lyssnar och hör och förstår. Tack. ❤

För övrigt så fick jag ställa in dagens läkarbesök. Jag kunde inte fysiskt ta mig upp och köra till den tidiga tiden jag hade. Önskar att vården kunde lyssna och höra och förstå med när man gång efter gång efterlyser tider på eftermiddagen eftersom man alltför ofta är helt väck på förmiddagen. Men det är svårare.

Här blir det en dag i stillhet. No input is the best input känner jag. Stadsfest i all ära. Vill samla ork så jag kan vara ett bra sällskap på bröllop i morgon. Så jag orkar vara vacker och inte säcka ihop helt under mottagningen. Så jag orkar känna mig som jag vill vara – glad och rolig.

På söndag får vi se hur det gick med det. Fördelen är väl att jag känner till i princip alla som kommer. Nackdelen är att jag är sjuk. Det är ett jävla set back.

Well. ta mig genom värken i dag – packa lite. Tvättar lite med. Funderar på håret, hur ska jag sätta upp det. Funderar på sminket… funderar på livet…