De käcka tillropen 

Var knappt att jag tog mig genom dagen på rehaben. Jag är mest arg och förbannad rent ut sagt. Kanske förväntade jag mig en större förändring på kort tid men just nu är vinsten att jag känner mig bättre i huvudet och har en snyggare häck. 

Seriöst, vem skulle anställa mig för jag har ett snyggare arsle och nåt innanför pannbenet? Förmodligen ingen. 

När jag kom hem mötte jag ett par bekanta som vänligt frågade hur det var. Samma skit som vanligt menade jag på och lite ironiskt sa jag att jag skulle bli en bitter en som gammal. 

Då kommer det – “man måste tänka positivt vet du!”

Stor suck… sa att du kan få låna min kropp i en vecka och se hur det är. 

Vet inte ens om de hörde det men men. Gick in och halvt självdog på soffan. Nu, en dusch senare känns inget bättre. Men vem vet. Kanske förändrat sig i morgon. 

Mardrömmarna tillbaka

Senaste tiden har de kommit tillbaka, mardrömmarna. De där riktigt otäcka som gör att jag vaknar med andan i halsen och helt kallsvettig. 

Drömmarna där jag är fysiskt ond mot andra. Elak. Arg. Slår och sliter ut ögon och inälvor på folk. Där jag går till total överdrift för att skada och plåga någon. 

Det är obehagligt. Riktigt obehagligt. 

Influensa 

Det är sällan jag önskar mig saker i livet. Särskilt inte sjukdom. Men jag kan kallt konstatera att jag hellre hade fått influensa. Det går i alla fall över. 

I dag stryker jag ett sträck över. Hoppas på mindre värk i morgon. 

STOP!

Fredag, helg, lugn och ro. Well, kanske blir det en kväll lugn och ro. Men resten, inte lika mycket så. 

Bortamatch i morgon. Foto söndag morgon. I kväll blev det en film med grabben och massa glass och kladdkaka. 

Han är bra fin den där tonåringen. De små sakerna han gör. Som i dag när jag stod och laga mat och upptäckte att vi inte hade någon sallad hemma. Då erbjuder han sig att åka till affären och köpa medan jag lagar klart resten. 

Undrar hur många tonåringar som gör så. Räcker för visso att min har ett hjärta av guld och hjälper till. Det räcker långt för mig. Men ändå så vill jag inte va själv resten av livet. Inte ens ett år till om jag fick välja. 

Tyvärr får jag inte välja själv. Det går åt den där som hjärtat känner för att vilja lite samma. Men det går inte styra över. Och inte vill jag heller för den delen. Jag vill, som jag tidigare sagt, vara med någon som båda vill och kan vara med mig. Annars är jag hellre själv. 

Har nog kommit fram till att så länge jag är sjuk och inte kan jobba så spelar det ingen roll hur bra jag är som person eller hur fin jag är eller hur bra jag ser ut. Det räcker inte. Så länge jag inte har ett eget bra liv själv så kommer ingen vilja satsa på mig. 

Självklar är det bara min egen tanke kring hur andra resonerar. Men handlingar säger en del med. Det duger inte till att säga hur fantastisk och underbar jag är och sedan inte välja att satsa på mig. Sånt sänker mig. Sånt får mig att inte våga känna något. 

För vem vill visa sina känslor för någon och sedan bli sårad. Vem? 

Jaja, förmodligen så är det ingen som tänker så om mig. Att jag inte duger för jag är sjuk och arbetslös. Men det känns så. 

Tårarna rinner sakta… 

fredagskväll..

Bortamatch i morgon var det. Foto på söndag. Smärtrehab på måndag. 

En vecka till med fullt schema. Ryggen är nu så överansträngd att till och med sjukgymnasten säger att jag behöver vila från träning. Så inget foto på matchen i morgon. Blir att bara titta på. Det ska jag väl ändå klara. 

Inte den här gången heller

Undrar hur mycket jag måste ta i för att få träningsvärk. Fick ingen efter gårdagen. Men visst, mer vanligt ont i kroppen och trötthet. 

Sov fram till strax innan tolv i dag efter att ha varit uppe och fått iväg sonen till skolan. 

Försöker hitta ork till att åka till hallen sen med grabbben. Energin kanske kommer tillbaka. Vem vet. 

Easy line

Låter lätt, eller hur. Easy line. Verkligheten var långt från lätt. Jäkla tempo och rätt tuff träning. Kul med. Men jäkla tempo! 

Var på Korpen på Collegium och körde detta med rehabgruppen. Får se om jag kan gå i morgon haha. Känner mig lite matt i benen framför allt. 

Men vore kul med träningsvärk för att bryta av med den vanliga värken som en annan i gruppen sa 🙂 Kan bara hålla med. 

Snart mot bilprovningen här. Arbetsorder eller frisedel? Det är dagens fråga. 

Sängläge 

Grabben har åkt till skolan. Jag gick och la mig igen. Rätt skönt att inte börja innan lunch men samtidigt är det oftast risk att jag somnar om och inte vaknar i tid igen. 

Så i dag blir det rehab på eftermiddagen. Sen käka. Sen hockey. Fick en biljett så det va ju bra. Hade inte kunnat gå annars. 

Får väl se om jag kan gå ändå. Eller om jag borde gått. Det vet jag först i morgon. Men nu – vila.