R I P

Vem vet när livet tar slut. När tiden inte längre finns eller när det sista smärtsamma andetaget är taget. Luften som sakta försvinner från lungorna en sista gång. 

Ingen mer smärta. 

Att bara få 43 år är inte tillräckligt. Inte för den som vill leva. 

RIP Peter. Jag hoppas det är bättre där du är nu och att du aldrig behöver ha tråkigt igen. 

❤️

Om man kunde veta

Dagen gick i princip utan tics fram till eftermiddagen. Kom hem från träning, käkade lite och sen skulle jag på ett kort möte. Men den jag skulle ha mötet med hade glömt det så jag väntade förgäves. 

På vägen hem tilltog eländet och nu känns det rätt övermäktigt igen. 

Tänk om jag hade vetat att mötet skulle glömmas bort. Vad bra det hade varit. Hade behövt vila e. Hel eftermiddag. 

I morgon får jag i alla fall sovmorgon och har möte först efter lunch. Hoppas jag sover till 11, minst. 

Sista passet

Trist. I dag var sista passet med gruppen på korpen. Inget mera easyline för mig, tvätt. Kostnaden blir för stor. Önskar de hade någon rabatt för sjukskrivna. Men men. Jag har ju i alla fall mitt utegym och mitt personliga program. Får hålla mig till det. 

Ska iväg ett ärende i dag. Önskar jag slapp åka någonstans igen men vad gör man. Snabbt iväg – snabbt hem och vila. 

Vad mer behöver man på en dag?

Garaget

Är jäkla glad att jag har mitt garage. Önskar bara det låg närmre bostaden och var uppvärmt. 

Gick ut en sväng vid niohugget på kvällen. Hade lätt kunnat stanna flera timmar, om jag hade bott på landet och inte haft en tid att passa i morgon bitti. 

Ticksen blev än värre under dagen. Uppföljning på det i nästa vecka. Får se vad som säga. Nu blev jag mest beordrad mer vila och mindre att göra. Jäkla sjukt. Kan knappt göra mindre men visst, får försöka avstå mer till förmån för hälsan. 

Känner själv att jag går på sparlåga och det här kanske bara är ytterligare ett sätt för kroppen att sätta stopp för min framfart. Svårt när man vill mer än man bör göra. Men ska lyssna, ska dra ner på tempot, ska vila mer och sätta mig själv främst. Jag ska för jag måste. 

Älska livet – sovandes. 

Zzzzz 

Klick klick

Klickandet i öronen fortsätter. Ticksen var inte borta i dag heller. Kommer bli kanonbra dag detta på smärtrehab. Sista kbt-passet. Två timmar diskussion. 

Normalt sett hade jag älskat det. Men inte nu när jag knappt kan prata. 

Men det kanske släpper helt magiskt…

Friska 4K

Stans blåst. Hade tänkt gå en sväng jag inte brukar men vinden föreslog att det var bättre att gå inne i skogen. Så jag följde det rådet. Inte för det var direkt vindstilla där men men. Fyra kilometer blev det i alla fall. 

Ticksen, som blev förjävliga i går, är kvar i dag med. Sov till halv 11 när grabben väckte mig och tyckte det var dags att vakna. 

Blev en sen frukost, bakade en äppelpaj och sen promenaden. Nu ligger jag trött och ledsen på sängen och undrar om det här problemet någonsin kommer försvinna. Det både gör ont och tar på krafterna. 

Ska försöka koppla av och hoppas på det bästa. Kanske är paj jag behöver… får testa det sen. 

Och där gick jag för långt

Haft en rätt lugn dag. Lyckats dammsuga och skura golvet. Lyckades också hjälpa grabben med hans rum en del och komma i tid till samlingen för hans match. 

Lyckades även lära ut Livearena till en i 04-laget och jag lyckades ta mig ut på isen för att köra friåkning med grabben och min brorsdotter efter matchen. 

Jag lyckades till och med att träna på översteg åt både höger och vänster utan att slå i. Sen, sen lyckades jag gå för långt och ryggen drog en tvärnit. 

Så nu lyckas jag knappt ta mig upp från kökssoffan här. HELVETE vad ont. 

Varför kan jag inte bara låta bli att försöka…

Friday!

Har en måstelista som hänger över mig. Städa, tvätta fönster, adventsgrejer fram med mera. 

Ska försöka beta av en del i dag så kanske en del stress försvinner. Eller så skiter jag i det. Sov illa i natt med. Halv ett slockna jag efter en halv insomningstablett. Får sova lite till nu på förmiddagen och sen testa att ladda om dagen. 

Kan omöjligt bli sämre än det är just nu i all fall. 

❤️

Känns rätt segt

I dag har jag ingen lust att gå utanför dörren. Tyvärr så måste jag. Träning och en sväng till affären står på listan över saker jag måste göra. 

Känns ändå rätt segt att ta det där steget i dag. Fast jag kommer göra det. Det enda som ska få hålla mig borta från träning är feber och halsont eller annan åkomma som kan medföra att det är ohälsosamt att träna. 

Att bara vara trött och ha ont i kroppen är inte skäl nog. Så snart bär det av mot utegymmet.