Totalcrasch

Utslagen.

Tack sjukdom.

Legat däckad hela dagen. Vaknade först när sonen kom hem.

Sova igen. Ja tack.

Advertisements

Lite halsont?

Ja fan. Kör på. Lite ont i halsen i dag. Kan va borta i morgon igen. Tack för sånt som går över.

Helt matt i dag. Nen somnar inte om. Bara ligger och halvsomnar.

Drömmer om sommar. Om ett liv utan värk. Om glädje och energi.

Tur en av drömmarna blir sann i alla fall. Hoppas ryggen klart hojen bara.

Fan det kändes.

I dag fick jag höra att jag kunde göra så mycket mer än den som jobbar. Varför? Jo, jag var ju hemma hela dagarna.

Till allas överraskning – här kommer verkligheten.

Jag är sjuk. Alla timmar på dygnet. Alla dagar i veckan. Alla månader på året och mest troligt i resten av mitt liv.

Jag kan inte jobba för jag är för sjuk.

Du, som är frisk, du kanske är trött för du jobbar heltid. Men Surprise! Du är frisk alla timmar på dygnet, alla dagar i veckan, alla månader på året och förhoppningsvis i resten av ditt liv.

Bortser så klart från enstaka förkylningar och influensor som drabbar alla oavsett om vi är friska innan eller sjuka innan.

Men du kan jobba – för du är frisk. Du kan också spendera fritiden på ett friskt sätt. Det vill säga engagera dig i dina intressen och måsten i livet – utan att det tar kål på dig i flera dagar.

  1. Du får också semester om du jobbar. Grattis. Jag jag har ingen semester. Och skulle det stå “semester” i tre veckor i kalender, ja jäklar, jag är visst precis lika sjuk de dagarna som alla andra dagar.

Så nej – jag kan inte gör så mycket mer bara för jag är hemma hela dagarna. Min kropp sätter stopp. Tvärstopp!

Men kul att någon säger så till mig. Det var en som inte känt mig så länge. En som aldrig sett mina dåliga dagar. En som bara sett mig le och va sminkad och låtsas vara frisk. Så jag förlåter dig. Kanske är det du som en dag sitter i min pyjamas och inte kan leva ett fullvärdigt liv längre. Kanske kommer du då på hur jäkla dumt sagt det var. Kanske kommer du då på att jag blev ledsen, även om jag förlåter dig.

21:00 – 9pm

Ja ni. En helg till ända och rätt lite återhämtning för min del. Tro inte jag fått en jäkla massa gjort för det. Nej, återhämtning handlar om helheten. Om tystnaden. Om frånvaron av alla måsten.

Önskar jag hade råd att checka ut från mitt liv och checka in på nån öde ö där jag ändå kunde ha full service på mat och städ.

Undrar ibland vad en två tre veckor i sån miljö skulle göra för mig. Gissar jag aldrig får reda på det. Blev inte miljonär den här helgen heller nämligen.

Kanske nästa. Spelar en enkelrad på tipset. Vem vet. En krona kanske någon gång blir flera kronor.

Fram tills dess så får jag ha mitt liv. Lägga mig 21:00… hur gammal är jag egentligen? Åtta eller åttio?

😩😩😩

Underbart!

Snö! På bredden, på längden, på höjden!

Älskar snö!

Önskar bara en bra rygg och normal ork så jag hade kunnat skotta hela dagen. Nu tog jag mig knappt genom framsidan utan att avlida men men. Hellre gör jag så mycket jag orkar än inget av sånt jag gillar.

Och ja, jag vet. Det är säkert nåt fel på mig som gillar att skotta snö men vi kan lägga det på listan av annat som är fel 😉

Em krasch

Fy fan. Värre i dag med värk. Måste va nåt skov eller så. Blir galen på detta.

Värk – vem fan orkar leva med det. Värk och trötthet.

På tal om det senare så blev det ingen krasch på förmiddagen utan på eftermiddagen. Influensaliknande krasch. Tack livet. Vad gjorde jag för fel nu. Vad gjorde jag för mycket. Var det möjligen min korta cykelträning i går.

Eller var det bara att jag andades…

Hunger

Finns det nåt att äta på tro. Är

Hungrig.

Är också skittrött. Och har jävligt ont i dag.

Dessutom skiner solen. Vill vara ute. Önskar jag hade min gamla hund – Hajen – att gå en sväng med. Den där hunden som var som en förlängning av mig. Han som alltid fanns där. Alltid följde med. Helt utan koppel. Han bara var med.

Kaffe. Macka. Makrill kanske finns. Måste kolla.

100 pass

Jag började med min träningsblogg 11 december 2016. Sedan dess har jag tränat vid 100 dokumenterad tillfällen.

Det kanske inte låter så mycket men det är i alla fall 25 procent av dagarna som jag gjort något mer än bara levt.

Jag är nöjd. Och jag är glad att jag noterar i mon blogg när jag faktiskt tränar. Då får jag svart på vitt att jag lyckats göra något mer än bara leva.

Bättre sällan än aldrig är mitt motto. ☺️👌🏻😇

Djupa andetag

Så gick den helgen med. Grabben var iväg och tränade sexåringar i hockey. Jag vilade. Fotade lite. Redigerade en del. Får bara så förbannat ont i ryggen vid datorn. Funderar på att sänka skrivbordet och ta in kontorsstolen igen. Nu har jag barbordshöjd. Kanske inte är det bästa.

Har haft värk utöver det vanliga i helgen. Fattar inte. Satt med grabben och hjälpte honom plugga körkortsteori. Kroppen höll på att gå sönder. Klara inte av att sitta ens. Alla muskler värkte. Ändå in i skelettet värkte det.

Just nu, på kvällen, är det bara kvar i ryggen och benen. Hoppas kunna somna här. Klockan ringer i morgon igen säga det.

Tar ett par djupa andetag.

Ny vecka. Nya möjligheter. Eller?