Hur är det ställt med kunskapen?

Jo det blev en nödlösning i går till sist. En konsult och till lika endokrinolog ringde upp. Hon framställde sig själv som helt utan kunskap när det kom till ämnet syntetiska sköldkörtelhormoner kontra naturliga.

Dels frågade hon mig vad jag skulle ta för medicin i stället. Jag sa att kanske borde hon veta vilket som var minst dåligt. Men det gjorde hon inte. Jag förslog då liothyronin. Men hur mycket? Ja inte det heller visste hon. Så nu har hon gissat sig till att jag ska ta 20 microgram lio i stället för de 1.5 grain Armour Thyroid jag brukar ta.

Att hon var motståndare till Naturliga sköldkörtelhormoner gjorde hon heller ingen större hemlighet av. Nej hon sa rakt ut att hon aldrig skulle söka licens för det men att det säkert gick att lura någon av de yngre läkarna till att göra det. Hon var för gammal för att gå att tvinga att göra något sådant.

VAD FAN ÄR DET FÖR FEL PÅ LÄKARNA!?

Vem uttrycker sig så? Totalt mörker. Varför inte lyssna på mig som patient som tagit detta läkemedel i flera år och mår mindre dåligt. Nej, den diskussionen skulle vi inte ens gå in på sa hon. Kanske tur det. För är man så blind att man inte kan se vad för bra som kommer ur AT och andra NDT så vet i fan om man egentligen ska få ha sin läkarlicens. Det är ju inte olagligt att hjälpa folk. Inte vad jag vet i alla fall.

Känner mig i övrigt lite mer skakig i kroppen än jag brukar. Får se hur jag mår den dagen mitt AT kommer in till apoteket igen…

Advertisements

Dagens panik…

Går upp efter en rätt kass natt. Ska ta min medicin. Suck, bara två av tre tabletter i burken. Tar fram nästa burk för att ta en till och upptäcker att någon sådan inte finns i skåpet. Katastrof! Fredag och allt.

Ringer i alla fall apoteket. Efter 15 minuter i kö kommer jag fram. Då finns ingen licens. 😱

Vad sjutton gör jag nu. Det går ju inte ens att få apoteket att beställa medicinen utan giltig licens. Ingen idé bli arg på dem men pulsen går upp. Hur ska jag lösa detta?

Ringer Region Östergötland. Får efter mycket om och med prata med en sköterska på endokrin. Min läkare är visst sjukskriven själv så henne går inte få tag på. Det verkar svårt få tag på någon alla som kan hjälpa till men någon läkare skulle ringa tillbaka till mig.

Lägger på och väntar. Då ringer apoteket. Licensen är hittad! På något magiskt sätt hade det elektroniska dokumentet gömt sig. Så medicin beställd. Dyker upp på måndag eller tisdag. Om allt går som det ska.

Så nu återstår bara att lösa helgen. För att va utan medicin som ersätter funktionen av ett organ är inte så lyckat. Men jag får se vad som säga när de ringer upp igen från endokrin.

Urk, mår inget vidare av den här stressen även om en del är mitt eget fel. :/

Vad kommer tomten med?

Jorå, första december i morgon minsann. Första advent på söndag. Sen är det bara att räkna ner sakta men säkert. Jul, nyår och sen är allt som vanligt igen. Eller?

Kanske beror på vad tomten kom med. En resa? En ny klänning? Kärlek? Kan man få det senare i julklapp tro? Kärlek. Ja kanske det. Lika väl som nåt annat så varför inte.

Annars går jag på traditionella spår och önskar mig att bli frisk. Fast i år önskar jag nog ändå kärlek. För det är större chans att jag får det i julklapp än att jag blir frisk.

Tomtar fram! Julen är snart här!

Flyttat

Vilken dag. Hjälpte en vän med hennes flytt. Fattar inte hur hon och hennes mamma som båda gör så otroligt mycket för andra inte fick mer hjälp med detta.

Der var jag och en till plus mormodern som körde bil en vända som hjälpte till. Resten då? Alla som vet hur den här familjen sliter för att få vardagen att gå ihop. Den unga mamman som har ett barn med svår sjukdom och som bor mer på sjukhus än hemma mellan varven. Detta sliter hon med ihop med sin mamma samt lillasyster. Det räcker inte till kan jag säga. Avlastning, en natt med god sömn. Allt detta är sedan flera år tillbaka helt främmande för dem.

Det är så många som vet och ändå är det ingen som ställer upp när de ber om lite extra hjälp. Lite bärhjälp. Lite avlastning.

Ja ja. Karma säger jag bara. Karma. Hoppas den fungerar på så sätt att de hittar en medicin så sonen får chans att leva lite längre. Eller ett botmedel. Fast det är lång bort. Väldig långt bort.

Well, jag gjorde i alla fall det lilla jag kunde. Nu är jag slut men jag kan ju vila i morgon igen.

Är ändå glad att jag kunde och fick hjälpa till i dag. Det var värt mycket ❤️

Det är nog kört

Ibland agerar man för sent. Eller för lite kanske. Ja hur eller haver så är det nog kört. Grabben slutar mest troligt med hockeyn. Andra lyckades få honom att börja ogilla det han tidigare älskat. Det gör fan ont i hjärtat att veta att om han inte blivit utsatt alls så hade han mest troligt fortsatt ett tag till.

Men det är som det är. Insatsen kom nog för sent. Det trista är att de som gått profilen och slutat ändå kan fortsätta med hockey i vårt lag. Men de som blir utstötta och inte trivs i vårt lag, var ska de ta vägen? Annan förening? Annan stad? Alternativen är få. Nästintill obefintliga. I alla fall för mig som inte har råd att åka till andra städer för träning skull. Skillnad när man har råd gissar jag. Fast visst, det kanske inte hade hjälpt vid det här laget ändå. Nu när för många tagit glädjen ur sporten från honom.

Äntligen bra sömn

Vaknade i morse och kände mig nästan utvilad. I alla fall kände jag inte att jag behövde somna om direkt igen. Det är skönt. Hoppas jag får ett par till sådana nätter så jag kan återgå till planeringen med Jobb- och Kunskapstorget om rehabilitering.

Dålig sömn och värk. Det är två av de sämsta problemen som går att ha. Sen kanske du tror att det bara är att ta sömntabletter så sover du bra. Det funkar inte så. Det går inte att få balanserad sömn över lång tid med tabletter.

I går orkade jag mig inte ut till garaget. Det blev en kort promenad och vila i stället. Ska se om jag orkar göra någon nytta hemma i dag. Städa. Alltid lika kul. Eller hur…

Over and out. Längtar efter sommaren och hojen.

Ännu en snöfri dag

Solsken.

Ingen snö.

Himla trist väder. Blir att fixa lite i garaget i dag känner jag. Men först inskaffa en värmande fläkt.

Lördagens nöje i Motala gjorde sig påminner hela dagen i går. Orkade med två timmar aktivitet. Sen sov jag igen. Vaknade till vid halv tio. Sov igen vid midnatt.

Trött i dag med men eftersom solen skiner så ska jag masa mig ut en stund. Starta hojen, starta moppen. Ja nåt kul kanske det blir. Sen får jag ju sova igen. ☺️🤪

Fläkt var det… orkar jag åka över till tornby… hmmm

Black Friday

Ännu ett shoppingevent som fått folket att köpa mer än de tänkt sig. En dag, Friday, som helt magiskt blev en hel vecka med black prices.

Liksom mellandagsrean som förr i tiden faktiskt bara varade i mellandagarna. Den är nu utsträckt från julafton till sista januari. Ja kanske längre än så.

Det tar bort lite av det magiska med rean. Det speciella. Det där som får en att känna att man gjorde ett riktigt bra klipp.

Ja sen finns ju alla vi som inte har pengar över att fynda hur mycket rea det än är. Men kanske är det då bra med någon rea året om. Inte för att vi med tomt i plånboken kan köpa mycket och dyrt men för att det vi behöver köpa kan köpas lite billigare.

Vänder man tillräckligt många gånger på steken så kanske den inte blir så vidbränd trots allt. Och även billigt kött blir ju mört ju längre man tillagar det.

🤪😂😂😉

Dag fyra

Fjärde på raken med utmattning de Luxe. Lite utmattning är överkomligt. Men de här dagarna är fan övermäktiga när de kommer i större utsträckning.

Fick ställa in nästan allt den här veckan. Det var inte mycket men tillräckligt. Fika med en vän. Möte på stan. Och så en del jag ville göra hemma.

Jaja, jag hoppas det kommer en vecka till så jag får chans att göra detta. Hur det ska gå med att komma ut i arbete det vet i fan. Veckor som dessa gör att det känns avlägset. Men kanske finns det arbete som går att förena med hur dåligt jag mår.

Utmattning – inte bara trött.

Om du ser mig ute så har jag förmodligen en lite mindre dålig dag. De andra dagarna, ja då ligger jag mest troligt hemma med utmattning. Det är trötthet men inte bara trött.

Det går inte att fylla på energin med ett powernap när man har utmattning. Det tar dagar att reparera skadan och i mitt fall går det inte att förutsäga hur stor skadan kan bli även om jag utsätter mig för liknande ansträngning. Det är olika på olika dagar helt enkelhet.

Eller enkelt, det är det ju då inte. Lite av ett lotteri med många nitlotter i stället. Så kan jag säga. Men jag är ändå glad att jag lever. De dagar som är skapliga kan jag städa och tvätta hemma. De dagar som är bra orkar jag med något extra.

Basic dagar är att gå upp med sonen på morgonen och äta frukost. Du lyckad jag nästan alltid med. Basic dagar innebär också att laga mat till sonen och mig. Basic är också att köra sonen till och från träningen. Basic är alltså överlevnad. Basic saker, helt enkelt.

De flesta dagar är just basic.

Orkar jag något mer är jag glad. Men jag har slutat att tänja på gränserna om det inte är något extra kul. Som om grabben spelar match eller ska på cup. Eller om jag får chans att fota något extra kul. Det där vardagsfotandet jag gärna hade gjort, det får jag stå över.

  • Men även om mitt liv är rätt basic så har jag rätt att få låtsas vara frisk när tillfälle ges. När jag få chans att träffa hoj-vänner. När jag en gång i månaden går ner på stan och fikar med en gammal vän och snackar skit i två timmar. De dagarna har jag rätt att få dölja hur dåligt jag mår och låtsas vara frisk. Det är då du ser mig och säker undrar – hur sjuk är hon egentligen?

Låt mig berätta – jag är sjuk. På riktigt.